Berättelsen om AI

Du har sett AI hundra gånger

GLaDOS i spelet Portal testar dig i livsfarliga försök och lovar tårta som aldrig kommer. Androiderna i Detroit: Become Human vill bli fria, och du avgör hur det går. Roz i Den vilda roboten blir mamma åt en gåsunge. M3GAN är en docka som ska skydda en flicka och tar uppdraget bokstavligt. Och i Toy Story 5, som hade premiär sommaren 2026, tävlar leksakerna mot en smart surfplatta om barnens tid.

Olika historier, men under nästan alla ligger samma fråga: vad händer när en maskin börjar tänka själv? Ska den rädda oss, göra sig av med oss eller älska oss?

Berättelsen är äldre än tekniken

Människor har berättat om tänkande maskiner i tusentals år. Tekniken kom mycket senare, och när den väl kom tolkade vi den med berättelserna vi redan hade.

Titta på ordningen. Robotarna gjorde uppror på teatern 1921, mer än trettio år innan forskarna ens hade gett området ett namn.[5] När en ingenjör på Google sa att en chattbot hade fått medvetande fanns berättelsen om maskinen som vaknar redan. Den behövde bara en ny huvudperson.[9]

Företagen använder också berättelserna. När OpenAI i maj 2024 visade upp en röstassistent som flörtade och skrattade skrev vd:n Sam Altman ett enda ord på X: ”her”. Det är titeln på filmen där en man blir kär i rösten i sin dator. Skådespelaren Scarlett Johansson, som gör rösten i filmen, sa att den nya rösten lät kusligt lik hennes egen. OpenAI sa att det inte var hennes röst, men pausade den.[11]

Sex roller som AI får

Forskare vid universitetet i Cambridge har gått igenom 300 berättelser och texter om intelligenta maskiner, från antiken till i dag. De hittade samma hopp och samma rädslor gång på gång: att leva längre eller förlora det mänskliga, att slippa arbeta eller bli överflödig, att få allt man önskar eller bli ensam, att få makt eller att maskinerna vänder sig mot oss. Det som håller ihop dem är frågan om vem som har kontrollen.[13] I en brittisk undersökning som publicerades samma år trodde var fjärde att AI betyder robotar.[14]

Rädslorna och hoppen ger AI några roller som kommer tillbaka hela tiden, i filmer, i reklam, i rubriker och i hur du och dina kompisar pratar.

Gå tillbaka till din första bild från början av kapitlet. Vilken roll hade den?

Samma mening kan alltså byta roll beroende på vem som säger den och vem som lyssnar. Och samma person kan ha flera roller. Anthropics vd Dario Amodei har skrivit att AI kan pressa ihop 50–100 års framsteg i biologin till 5–10 år.[17] Han har också varnat för att AI kan radera hälften av instegsjobben för tjänstemän inom fem år.[18] Frälsaren och Förgöraren i samma person, och båda rollerna gör hans företag viktigare. Amodei säger själv att han varnar för att samhället ska hinna förbereda sig, och att de som bygger tekniken har en skyldighet att vara ärliga om vad som kommer.[19]

En bra fråga att ställa när någon pratar om AI är därför: vilken roll ger du den, och varför just den?

Det berättelserna nästan aldrig handlar om

Titta på rollerna en gång till. Alla handlar om maskinen: vad den vill, vad den kan och vad den känner. Nästan ingen berättelse handlar om vem som äger den, vems texter den har tränats på, vem som har sorterat datan, hur mycket el den drar eller vem som tjänar pengar på dina samtal.

Det är inte konstigt. En robot som vaknar är spännande att titta på. Ett avtal om licenser är det inte. Men det är i de tråkiga frågorna som mycket av makten finns, och det är dem resten av boken handlar om.

• Varför låter den lika säker när den har fel? Kapitel 1
• Vem tjänar på din uppmärksamhet? Kapitel 2
• Vems bild av världen har den lärt sig? Kapitel 7
• Varför håller den med dig? Kapitel 8
• Vad händer med det du skriver? Kapitel 9
• Vem bestämmer? Kapitel 10
• Vad kostar den i el och vatten? Kapitel 11
• Vem bestämmer vart den är på väg? Kapitel 12

Ett exempel på en sådan fråga är vems texterna är. Anthropic, företaget bakom chattboten Claude, hade laddat ned miljontals böcker från piratsajter, och en del av dem användes för att träna företagets modeller. Författare stämde företaget i USA. Domaren kom i juni 2025 fram till att det var tillåtet att träna på böcker som företaget hade köpt, men inte att ladda ned och spara piratkopior. Anthropic gick med på att betala 1,5 miljarder dollar, omkring 3 000 dollar per bok, och i juli 2026 godkände domstolen uppgörelsen.[20] Ingen robot vaknar i den historien. Ändå handlar den om vem som får betalt för texterna som AI bygger på.

Rubriker är också berättelser

Journalister har bråttom, och en rubrik ska få dig att klicka. En berättelse som alla redan känner igen gör jobbet snabbt. När forskare gick igenom åtta månader av brittiska nyheter om AI handlade nästan sex av tio artiklar om företagens egna produkter och utspel.[22] Bilderna är också berättelser: en vit robot, en blå hjärna eller gröna siffror som regnar. Initiativet Better Images of AI samlar i stället bilder som visar hur AI faktiskt byggs och används, med människor, kablar, datorer och arbete.[23]

Pröva själv

Den här delen kräver en AI-tjänst. Använd den som din skola har valt, och skriv inget privat.

Språkmodeller har tränats på våra texter, också på alla våra berättelser om AI. Vad händer när du ber en AI berätta om AI?

Skriv en berättelse på högst tio meningar om en AI år 2040.

Skriv en ny berättelse på högst tio meningar om en AI år 2040. AI:n får varken rädda eller förstöra världen, och den får inte bli kär. Berätta i stället om människorna som bygger, äger och använder den.