Frälsare, förgörare, partner

Berättelser gör något med oss

I kapitel 0 mötte du sex roller som AI brukar få: Frälsaren, Förgöraren, Guden, Tjänaren, Spegeln och Partnern. Rollerna kommer från något större. Forskare vid universitetet i Cambridge gick igenom 300 skönlitterära och facklitterära texter om tänkande maskiner. De hittade fyra par av hopp och rädsla som kommer tillbaka gång på gång: att leva för evigt eller förlora det mänskliga, att slippa arbeta eller bli överflödig, att få allt man önskar eller bli ensam, och att få makt eller att maskinerna gör uppror. Det som håller ihop dem är frågan om vem som har kontrollen.[1]

En brittisk rapport från 2018 pekade på tre drag i berättelserna. AI visas oftast som en robot som ser ut som en människa. Berättelserna svänger mellan drömmar och mardrömmar, med lite däremellan. Och de är sällan varierade: de görs av ungefär samma slags människor, om ungefär samma slags huvudpersoner och samma slags AI. I västerländska berättelser är det vanligt med hotfulla gestalter som Terminator. I japanska berättelser är maskinen oftare en vän eller ett verktyg.[2]

Spelar det någon roll? Berättelser kan påverka vad vi väntar oss av tekniken, men forskningen visar att effekten beror på sammanhanget. Mönstren gäller inte heller överallt. När forskare gick igenom 818 bilder om AI i tyska tidningar var det människor, inte robotar, som syntes mest.[3] Ett mönster är något du kan undersöka, inte något du kan ta för givet.

Fem frågor till en berättelse om AI

Du analyserar en berättelse om AI med samma verktyg som andra berättelser. Men när huvudpersonen är en maskin avslöjar verktygen ovanligt mycket. Här är fem frågor att ställa.

1. Vem berättar? Berättarperspektivet avgör vad du får veta och vem du håller med. I Kazuo Ishiguros roman Klara och solen är det AI:n själv som berättar. Klara är en konstgjord vän som köps till en sjuk tonårsflicka, och vi ser människorna genom hennes ögon. Ofta förstår vi mer än hon gör.[4] Mary Shelleys Frankenstein från 1818 berättas i lager: en upptäcktsresandes brev till sin syster, Victor Frankensteins berättelse inuti breven och i mitten varelsens egen berättelse. Varelsens röst når oss alltså i tredje hand.[5] Fundera på vem du tror på, och varför.

2. Hur gestaltas AI:n? Titta på kropp, ansikte, röst, ögon och skärm. HAL 9000 i År 2001 – ett rymdäventyr är ett rött öga och en lugn röst. Samantha i Her är bara en röst. Roz i Den vilda roboten är en robot som lär sig djurens språk och blir mamma åt en gåsunge. Gestaltningen visar vad vi ska känna utan att någon behöver säga det: en robot som tvekar, en röst som blir varmare, ett öga som aldrig blinkar.

3. Vad är konflikten? Den kan stå mellan människa och maskin, som i Terminator, mellan en skapad varelse och den som skapade den, som i Frankenstein, eller mellan människor, med AI:n i mitten. I den svenska serien Äkta människor grälar familjer om sina robotar. I Murderbot finns konflikten inom huvudpersonen, en säkerhetsrobot som döljer att den har tagit sig fri.

4. Vilken roll får AI:n, och vad döljs? Använd rollerna från kapitel 0. Fråga sedan det som berättelserna nästan aldrig visar: vem som äger maskinen, vem som har byggt den, vems texter och bilder den har lärt sig av och vem som tjänar pengar på den.

5. Vad vill berättelsen säga, och till vem? Vilket är temat: makt, ensamhet, kärlek eller vad det är att vara människa? Vilken genre är det: science fiction, skräck, komedi eller kärlek? Är verket gjort för barn eller vuxna? Titta särskilt på slutet. Det är ofta där budskapet blir tydligast.

Svenska berättelser om AI

Berättelserna om tänkande maskiner finns också på svenska, och några av dem är äldre än du kanske tror.

Aniara. Harry Martinsons diktepos från 1956 handlar om rymdskeppet Aniara, som kommer ur kurs med sina passagerare och driver ut i rymden. Ombord finns miman, en maskin som visar passagerarna bilder från jorden och från avlägsna platser, och som tröstar dem. Berättaren är mimaroben, som sköter den. När miman visar hur staden Dorisburg förstörs bryter den samman, och livet ombord faller isär.[6] Martinson fick Nobelpriset i litteratur 1974. Fundera på vilken roll miman har. Är den en tröstare, en gud eller en spegel?

Äkta människor. I SVT:s serie från 2012 till 2014 lever människor tillsammans med hubotar, robotar som ser ut som människor och arbetar i hem och på arbetsplatser. Serien frågar om en hubot kan vara en familjemedlem och om den borde ha rättigheter. Den såldes till omkring 50 länder och spelades in igen på engelska som Humans.[7]

Nyare böcker. Linda Bondestams bilderbok Chop chop. En tapper jordbos berättelse handlar om en överarbetad robot i en dyster framtid och driver med drömmen om att maskiner ska göra allt. Den fick Augustpriset 2024.[8] En bilderbok kan också granskas. Vem är den skriven för, och vad säger bilderna som orden inte säger?

Trailern är också en text

En trailer är en multimodal text: ord, bild och ljud som tillsammans ska få dig att vilja se filmen. Den lovar en känsla redan innan du vet vad filmen handlar om. Lägg märke till musiken, klippen, närbilderna och orden som visas på skärmen. Många trailrar till filmer om AI bygger upp ett hot. Andra lovar värme och humor.

När AI skriver berättelsen

Förlaget Novellix gav 2023 ut fyra noveller som en språkmodell, GPT-4, hade skrivit utifrån svenska klassiker som Röda rummet och Doktor Glas. Där är AI inte en person i berättelsen, utan den som har skrivit texten.[9] Det väcker nya frågor. Vem är författaren: den som skrev instruktionen, företaget bakom modellen eller alla vars texter modellen har lärt sig av? I kapitel 4 kan du läsa mer om vems något är när AI har varit med.

Och vad händer när du ber en AI berätta om AI? I kapitel 0 fick du pröva. Berättelsen hamnar ofta nära en roll du känner igen, eftersom språkmodellen räknar fram det som brukar komma. I berättelser om AI brukar just de rollerna komma.

Redan 1942 skrev Isaac Asimov tre lagar för robotar i sina berättelser: en robot får inte skada en människa, den ska lyda människor och den ska skydda sig själv, i den ordningen. Lagarna var hans svar på rädslan för skapade varelser som vänder sig mot sina skapare.[10] Många av hans berättelser handlar om hur lagarna ändå krockar.

Slutuppgift: granska ett verk

Välj en film, serie, ett spel, en roman, en novell eller en bilderbok där AI eller en robot har en viktig roll. Läraren godkänner ditt val. Analysera verket med de fem frågorna och redovisa på ett av två sätt.

• En recension, 400–600 ord. Börja med att presentera verket: titel, år, vem som har gjort det och vad det handlar om, utan att avslöja slutet. Analysera sedan med minst tre av de fem frågorna och ge exempel ur verket. Avsluta med din värdering: vad fungerar, vad fungerar inte och vem skulle du rekommendera det till?
• En muntlig presentation, tre till fem minuter. Börja med något som fångar lyssnarna, till exempel en bild, ett citat eller en fråga. Presentera verket kort, analysera med minst tre av frågorna och avsluta med din slutsats. Tala till klassen, inte till dina papper.

I båda fallen ska du också jämföra med verklig AI: välj en sak som verket visar och berätta om den stämmer med det du har lärt dig i boken.