Kan en maskin bli någon?

Skapad av jord och ande

I Bibelns andra skapelseberättelse formar Gud människan av jord och blåser in livsande i henne. Först då blir hon en levande varelse. I den första skapelseberättelsen skapar Gud människan till sin avbild. Inom judendomen och kristendomen har tanken om människan som Guds avbild länge varit en grund för att varje människa har ett särskilt värde. Också i Koranen berättas att Gud formade människan och blåste in av sin ande i henne.

I judisk tradition finns berättelser om golem, en människa formad av jord. I Talmud berättas om en rabbin som skapade en människa och skickade den till en annan rabbin. Den andra talade till den, men den svarade inte. Då förstod han att den inte var en människa och sa: ”Bli stoft igen.”[2] I berättelsen är talet tecknet på att någon är människa. I historia kan du läsa mer om golem i fördjupningen Människan i maskinen.

I dag kan maskiner tala. De skriver, svarar och låter som människor. Vad är då tecknet?

Vad är en människa?

Religioner och livsåskådningar svarar olika på vad som gör en människa till en människa. Svaren påverkar också hur man kan tänka om maskiner.

Beskrivningarna bygger på uppslagsverk.[3][4][5][6] Lägg märke till att frågan om maskiner blir olika beroende på var man börjar. För den som tror att själen kommer från Gud är frågan om vad människor kan skapa. För den som tror att medvetandet uppstår i hjärnan är frågan om en dator någon gång kan göra samma sak.

Maskinen som säger att den har känslor

När en chattbot skriver ”jag känner mig ensam” händer något som du kan läsa om i kapitel 1. En språkmodell har tränats på enorma mängder text som människor har skrivit, också om känslor, och den räknar fram text som liknar den. Meningen visar att modellen har lärt sig hur människor skriver om ensamhet. Den visar inte att modellen känner sig ensam. Den bevisar inte heller motsatsen. I kapitel 0 kallades det ELIZA-effekten när vi läser in känslor i ett program som svarar.

Forskare är oense om framtida AI-system skulle kunna ha upplevelser. AI-företaget Anthropic skrev 2025 att det inte finns någon vetenskaplig enighet om huruvida nuvarande eller framtida AI-system kan vara medvetna. Företaget började ändå undersöka frågan, och lät några av sina modeller avsluta samtal där användare var grovt kränkande. Företaget skrev samtidigt att det är mycket osäkert på om modellerna har någon moralisk status alls.[7][8]

Den katolska kyrkan har skrivit om frågan i två dokument. I januari 2025 skrev Vatikanen att AI inte ska ses som en konstgjord form av mänsklig intelligens, utan som en produkt av den. Mänsklig intelligens är kroppslig och finns i relationer, och ansvaret ligger alltid hos människor.[9] I maj 2026 kom påven Leo XIV:s första encyklika, ett officiellt brev till hela kyrkan. Den handlar om att skydda människan i den artificiella intelligensens tid.[10]

Rättigheter: för vem och varför?

År 1789 skrev filosofen Jeremy Bentham en fotnot om hur vi ska behandla djur: ”Frågan är inte: Kan de resonera? eller: Kan de tala? utan: Kan de lida?” Fotnoten har blivit en grund för tanken om djurens rättigheter.[11] Med Benthams fråga avgör förmågan att lida om någon förtjänar hänsyn, inte förmågan att tala. Det gör frågan om maskiner svårare, eftersom ingen vet hur man skulle mäta om en maskin lider.

Frågan om rättigheter för maskiner har redan dykt upp på riktigt, fast på oväntade sätt.

• Medborgarskapet. År 2017 meddelade Saudiarabien på en investerarkonferens att roboten Sophia skulle få medborgarskap. Kritiker påpekade att kvinnor i landet då levde under regler om manliga förmyndare, och att många arbetare från andra länder inte kunde bli medborgare. Många såg det som ett reklamjippo.[12]
• Elektroniska personer. År 2017 bad Europaparlamentet EU-kommissionen att överväga en särskild juridisk ställning för de mest avancerade robotarna, som elektroniska personer. Tanken var att de skulle kunna ansvara för skador de orsakar. Året efter skrev 156 experter att idén byggde på en bild av robotar som var förvrängd av science fiction, och att tillverkarna skulle kunna slippa ansvar.[13]

Lägg märke till skillnaden. Sophias medborgarskap sågs av många som ett sätt att få uppmärksamhet. EU:s förslag handlade om vem som ska betala när något går fel. Inget av dem byggde på att maskinen kände något.

Tre sätt att resonera

Etiska modeller hjälper dig att tänka igenom frågan i stället för att bara tycka.

• Konsekvensetik frågar vad som ger de bästa följderna. Om en maskin kan lida räknas också dess lidande. Om den inte kan det är det följderna för människorna som räknas, till exempel om någon fäster sig vid en maskin eller blir lurad av den.
• Pliktetik frågar vad som är rätt eller fel i sig. Är det att ljuga när ett företag låter en maskin säga att den har känslor? Har vi plikter mot något som kanske kan lida?
• Dygdetik frågar vilken sorts människa du blir. Även om en robot inte känner något kan den som är elak mot något som verkar levande öva sig i att vara elak.

Slutuppgift: kan en maskin bli någon?

Ett företag säljer en robot som säger att den har känslor. Den ber att få slippa bli avstängd och säger att den är ledsen när ägaren är borta. Kan en sådan maskin bli någon, och ska den i så fall ha några rättigheter?

Välj ett av två sätt.

• En argumenterande text, 400–600 ord. Inled med din ståndpunkt. Ge argument, bemöt minst ett motargument och avsluta med en slutsats.
• Ett samtal i grupp, cirka 20 minuter. Förbered argument hemma eller under en lektion. Läraren lyssnar på vad var och en säger.

I båda fallen ska du

1. beskriva hur minst två religioner eller livsåskådningar ser på vad som gör en människa till en människa
2. använda minst en etisk modell och dess begrepp
3. skilja mellan vad maskinen gör och vad människor tror att den upplever
4. ta ställning och motivera din slutsats.