Människan i maskinen

Drömmen är äldre än maskinen

I kapitel 0 mötte du Talos, bronsjätten som enligt den grekiska myten vaktade Kreta. Han finns målad på en vas som är omkring 2 400 år gammal.[1] Talos var aldrig verklig, men myten berättar något om dem som berättade den: redan då föreställde sig människor en konstgjord vakt som aldrig sov.

Ordet golem kommer från judisk tradition. Det finns en enda gång i den hebreiska Bibeln, i Psaltaren 139:16, och betyder ungefär det som ännu inte har fått sin form. I Talmud, som sammanställdes för omkring 1 500 år sedan, finns en berättelse om en rabbin som skapade en människa och skickade den till en annan rabbin. Den andra talade till den, men den svarade inte. Då sa han: ”Bli stoft igen.” På medeltiden skrev judiska mystiker om hur man kunde forma en golem av jord och väcka den med heliga bokstäver. I senare versioner står ordet emet, sanning, i golemens panna. Suddar man ut den första bokstaven står det met, död, och golemen faller ihop.

Den mest kända legenden handlar om rabbin Juda Löw i Prag, som skulle ha skapat en golem för att skydda stadens judar. Men det finns inga källor från hans egen tid, och han dog 1609. Legenden trycktes första gången på 1830-talet. En bok från 1909 påstod sig bygga på en handskrift av rabbinens svärson, men forskare ser den som skönlitteratur. Det var ändå den boken som formade berättelsen som de flesta känner i dag.[2] När Israel fick en av sina första datorer 1965 fick den namnet Golem Aleph.

En myt eller en legend är också en historisk källa. Den säger inte vad som fanns, men den säger mycket om vad människor hoppades på och var rädda för när den berättades.

Automaternas århundraden

Myterna fick efterhand verkliga motsvarigheter. Ingenjören al-Jazari arbetade i omkring 25 år åt härskarna i Diyarbakır, i dagens sydöstra Turkiet. År 1206 beskrev han omkring femtio maskiner i en bok: vattenur, ett handfat där mekaniska tjänare räcker fram tvål och handduk, och en båt med fyra musikanter som spelar av sig själva.[3]

På 1700-talet blev automater en sensation i Europa. I Schweiz byggde urmakaren Pierre Jaquet-Droz, hans son och en medarbetare mellan 1768 och 1774 tre dockor som skriver, tecknar och spelar musik. Skrivaren består av omkring 6 000 delar och kan ställas in för att skriva en text på upp till 40 tecken, ett slags program omkring 170 år före de första datorerna. Dockorna fungerar fortfarande och visas på ett museum i Neuchâtel.[4]

Människan i lådan

År 1770 visade uppfinnaren Wolfgang von Kempelen upp sin schackmaskin vid kejsarinnan Maria Theresias hov i Wien. En docka i turkiska kläder satt vid ett skåp med ett schackbräde. Kempelen öppnade luckorna och visade kugghjulen, och sedan spelade dockan och slog nästan alla. Maskinen kallades schackturken. Från 1783 turnerade den i Europa, och senare tog en ny ägare den till USA. Det berättas att den spelade mot Napoleon och mot Benjamin Franklin, men det är troligen legender. Franklin blev inbjuden att se den, men inget visar att han spelade.

Hemligheten var att en skicklig schackspelare satt gömd inuti skåpet och styrde dockan. Många försökte lista ut hur den fungerade. Författaren Edgar Allan Poe skrev 1836 en text där han resonerade sig fram till att en människa måste sitta inuti. Schackturken brann upp i Philadelphia 1854.[5]

Mer än 200 år senare tog företaget Amazon namnet från schackturken. År 2005 startade det tjänsten Mechanical Turk, där människor fick betalt för små uppgifter som datorer inte klarade, till exempel att beskriva bilder. Amazon kallade själv tjänsten för artificiell artificiell intelligens.[6] Tjänsten stängde 30 september 2026, efter 21 år.[7] Men i dag gör människor över hela världen sådant arbete åt AI-företagen, via andra företag och tjänster. De märker upp bilder, läser och bedömer svar och sorterar bort våldsamt och otäckt innehåll. Arbetare i Kenya fick under två dollar i timmen för att märka upp sådant innehåll åt ett företag som OpenAI anlitade.[8] Det är dagens människor i lådan: de syns inte när maskinen verkar tänka själv.

Maskinerna och arbetet

Under industrialiseringen fick maskiner på riktigt ta över arbete som människor hade gjort för hand. Det började i Storbritannien under andra halvan av 1700-talet, med spinnmaskiner och vävstolar i textilindustrin. Fabrikerna kunde tillverka mer och billigare, men många hantverkare förlorade sina inkomster, och arbetet i fabrikerna var långt, farligt och dåligt betalt.

Mellan 1811 och 1816 slog textilarbetare i England sönder maskiner, oftast på natten. De kallade sig ludditer, efter en påhittad ledare som kallades Ned Ludd. Strumpvävare i Nottinghamshire, klädesberedare i Yorkshire och vävare i Lancashire protesterade mot sänkta löner, sämre varor, outbildad arbetskraft som tog deras jobb och höga matpriser. De var inte emot maskiner i allmänhet, utan emot hur maskinerna användes och vem som tjänade på dem. Staten svarade hårt. År 1812 blev det dödsstraff att förstöra maskiner, och i januari 1813 hängdes omkring 17 män i York.[9]

Ungefär samtidigt ritade matematikern Charles Babbage på en räknemaskin som skulle kunna styras med hålkort. Den byggdes aldrig färdig. Ada Lovelace skrev 1843 utförliga anteckningar om maskinen, och de räknas ofta som det första datorprogrammet. Där skrev hon också att maskinen inte kan hitta på något eget. Den kan göra allt som vi vet hur vi ska befalla den att utföra. Mer än hundra år senare kallade Alan Turing det för Lady Lovelaces invändning, och svarade att maskiner ofta överraskar honom.[10]

I Sverige kom industrialiseringen senare och tog fart under 1800-talets andra hälft, med sågverk, järnbruk, järnvägar och fabriker. Frågorna var desamma: vem äger maskinerna, vem gör jobbet och vem får pengarna?

Historien som argument

När människor pratar om AI använder de ofta historien för att göra en poäng. Det kallas historiebruk. Några exempel:

• ”En ny industriell revolution.” Klaus Schwab, grundaren av World Economic Forum, skrev 2015 om en fjärde industriell revolution med digital teknik, och året därpå blev det temat för forumets möte i Davos.[11] Jämförelsen säger att förändringen blir enorm, och att den kommer vare sig vi vill eller inte.
• ”De är bara ludditer.” Ordet används i dag ofta om den som är kritisk till ny teknik, som en förolämpning. Men de historiska ludditerna var yrkesarbetare som protesterade mot sina villkor.
• ”Ett Manhattanprojekt för AI.” I november 2024 föreslog en kommission som granskar USA:s förhållande till Kina att kongressen skulle starta och finansiera ett program ”likt Manhattanprojektet” för att vinna kapplöpningen om AGI, AI som klarar det mesta som människor klarar.[12] Manhattanprojektet var USA:s hemliga satsning på atombomben under andra världskriget. Jämförelsen säger att det är bråttom, att det är en kapplöpning och att staten ska satsa stort. Den tar också med sig bomben.
• En påve och industrialiseringen. När den nye påven valde namnet Leo XIV i maj 2025 förklarade han att den förre påven med det namnet, Leo XIII, hade skrivit om arbetarnas villkor under den första stora industriella revolutionen. I dag, sa han, står kyrkan inför en ny industriell revolution och utvecklingen av artificiell intelligens. Hans första encyklika, ett slags officiellt brev från påven, handlar om att skydda människan i AI:s tid. Den kom i maj 2026.[13]

En historisk jämförelse, en analogi, kan hjälpa oss att förstå något nytt. Men den kan också få oss att tro att vi redan vet hur det slutar. Granska den med fem frågor: Vad hände då? Vad liknar dagens AI? Vad skiljer sig? Vem använder jämförelsen? Och vad vill den att du ska tycka eller göra?

Slutuppgift: granska en historisk jämförelse

Välj en av jämförelserna och granska den.

• ”AI är en ny industriell revolution.”
• ”De som är kritiska till AI är bara ludditer.”
• ”Vi behöver ett Manhattanprojekt för AI.”
• ”AI är en ny mekanisk turk.”
• En jämförelse mellan AI och historien som du själv har hittat, till exempel i en artikel, ett klipp eller ett tal. Läraren godkänner den.

Gör så här:

1. Beskriv vad som hände då. Använd minst två källor, och skriv vilka de är.
2. Förklara likheterna och skillnaderna mellan då och AI i dag.
3. Undersök vem som använder jämförelsen och varför. Vad vill de att du ska tycka eller göra?
4. Ta ställning. Hur väl håller jämförelsen, och vad missar den?

Redovisa som en text på 300–500 ord, ett muntligt inslag på tre minuter eller en podd. Läraren säger vilket.