Fejkat och förnekat

Fejk inför valet

Klippet i Slovakien beskrivs ibland som det som avgjorde valet. Forskare som har granskat fallet menar att det är för enkelt, eftersom valresultatet hade många orsaker. Men fallet väcker andra frågor, till exempel vilken roll politiker spelar när de delar sådant vidare.[2]

Det var alltså billigt att göra rösten, men svårt att döma någon för den.

Och i Sverige? Inför riksdagsvalet 13 september 2026 varnade Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) för att det har blivit mycket lättare att bedriva informationspåverkan, och att generativ AI har använts för att påverka val i Europa. Men MPF bedömde också att de svenska valen inte var prioriterade mål för främmande makt.[4] I augusti 2026 spreds falska nyhetsklipp med grafik som liknade SVT:s. De spred påståenden om valfusk och falska anklagelser mot statsministern. Klippen kopplades till ett proryskt nätverk, som också försöker ta journalisters och faktagranskares tid.[5]

Dagen efter valet meddelade MPF och Nationellt cybersäkerhetscenter att valet hade genomförts utan större cyberangrepp och utan samordnad informationspåverkan från främmande makt.[6] Före valet hade ändå ungefär varannan vuxen svensk trott att främmande makt skulle påverka det, enligt en undersökning från MPF.[7] Både fejk och rädslan för fejk påverkar alltså hur människor ser på ett val.

Varför är tiden strax före ett val så sårbar?

• Lite tid. Ett falskt klipp kan granskas på några timmar, men rättelsen når inte alltid alla.
• Det går inte att göra om. En lagd röst går inte att ta tillbaka, och många röstar i förväg.
• Tystnad. I vissa länder, som Slovakien, ska medier och politiker vara tysta de sista dagarna.

Lögnarens utdelning

År 2019 skrev de amerikanska juristerna Robert Chesney och Danielle Citron om en följd av deepfakes som få hade tänkt på. När alla vet att film och ljud kan fejkas blir det lättare för den som verkligen har sagt eller gjort något att påstå att beviset är fejk. De kallade det lögnarens utdelning: lögnaren tjänar på att deepfakes finns.[8]

Det har prövats i domstol. I ett mål i Kalifornien om en dödsolycka med en Tesla ville de anhöriga använda inspelningar där företagets vd Elon Musk sa att bilarna kunde köra själva säkrare än en människa. Teslas advokater svarade att Musk ofta utsätts för deepfakes, så inspelningarna kunde vara falska. Domaren avvisade argumentet i april 2023. Annars skulle kända personer kunna säga vad som helst och sedan gömma sig bakom att det kanske var en deepfake, skrev hon.[9]

Lönar sig lögnen? I en studie från 2024 läste över 15 000 vuxna i USA om verkliga skandaler och om påhittade svar från politikerna. När politikern påstod att nyheten var falsk ökade stödet för hen, mer än om hen bad om ursäkt eller teg. Det fungerade mot skandaler som beskrevs i text, men i stort sett inte mot film, och förtroendet för medier i allmänhet minskade inte.[10]

Vad gör det med samhället?

• Medierna behöver visa hur de vet: var klippet kommer ifrån och hur det har kontrollerats.
• Domstolarna i Sverige prövar fritt hur mycket ett bevis är värt och väger samman allt, till exempel vittnen och var en fil kommer ifrån.[11] Också ett påstående om att något är AI behöver prövas.
• Politiken bygger på att makthavare kan ställas till svars. Om varje bevis kan avfärdas som fejk blir det svårare, varnar Chesney och Citron.[8]

Vad säger lagen?

Det finns ingen svensk lag som förbjuder deepfakes i sig. Det är vad en deepfake används till som kan vara ett brott, till exempel:[12]

• Förtal. Att peka ut någon som brottslig eller klandervärd, eller lämna andra uppgifter som kan få andra att se ned på personen. Också den som sprider uppgiften kan dömas.
• Olaga integritetsintrång. Att sprida till exempel bilder av någons nakna kropp eller uppgifter om hens sexualliv eller hälsa, om det kan skada personen allvarligt.
• Olovlig identitetsanvändning. Att utge sig för att vara någon annan med hjälp av uppgifter om hen, så att hen skadas eller får besvär.
• Bedrägeri. Att lura någon till något som ger förlust för den som blir lurad och vinst för den som lurar, som i bluffannonserna i kapitel 6.

Enligt lagen om namn och bild i reklam får ett företag inte heller använda någons namn eller bild i reklam utan samtycke.[13]

En statlig utredning föreslog 2026 att olaga integritetsintrång ska gälla också den som sprider falskt eller manipulerat intimt material.[14] Förslaget skickades på remiss i juni 2026, med sista svarsdag 26 oktober.[15] Förslaget är en del av hur Sverige ska genomföra EU:s direktiv om våld mot kvinnor från 2024. Direktivet kräver att det senast 14 juni 2027 är ett brott i alla EU-länder att utan samtycke göra eller ändra bilder, filmer eller ljud så att det ser ut som att någon deltar i sexuella handlingar, och sedan sprida dem.[16] Falska nakenbilder av den som är under 18 år har redan ett starkare skydd, som du läste i kapitel 6, där du också hittar stödrutan.[17]

AI-förordningen gäller däremot direkt i alla EU-länder. Märkningsreglerna från 2 augusti 2026, som du läste om i kapitel 6, gäller den som använder AI i en verksamhet, till exempel ett företag, en redaktion eller ett parti, men inte den som gör något helt privat.[18]

Plattformarna har ett eget ansvar enligt EU:s förordning om digitala tjänster, DSA, som du mötte i kapitel 2. En plattform ansvarar inte för det användarna lägger upp så länge den inte vet att det är olagligt, men när den får veta det måste den snabbt ta bort det, annars kan den själv bli ansvarig. De största plattformarna ska också minska riskerna för bland annat val.[19] Inför valen 2024 bad EU-kommissionen dem att till exempel märka deepfakes tydligt.[20]

Tabellen bygger på lagarna ovan och på IMY:s tidsplan för AI-förordningen.[12][13][18][19][21]

Var går gränsen?

Fejk kan skada både människor och val. Men den som vill förbjuda mer måste också tänka på yttrandefriheten. Enligt regeringsformen får den bara begränsas genom lag och av vissa skäl, till exempel för att skydda andras anseende och privatliv, och aldrig enbart på grund av politiska åsikter. Fri debatt i politiska frågor väger särskilt tungt.[22]

Deepfakes kan också vara satir och konst. På juldagen 2020 sände den brittiska tv-kanalen Channel 4 ett alternativt jultal där en skådespelerska med digital teknik hade fått drottning Elizabeth II:s utseende. Kanalen kallade det en varning för desinformation, men över 200 tittare klagade hos medietillsynen Ofcom.[23] I AI-förordningen räcker det att det framgår att konst eller satir är gjord med AI, på ett sätt som inte förstör verket.[18]

Vem ska då avgöra vad som får spridas?

• Staten stiftar lagar, och polis och åklagare utreder brott. Reglerna beslutas demokratiskt, men regler mot ”falska nyheter” kan missbrukas mot kritiker.
• Plattformarna kan agera snabbt. Men de är företag med egna intressen, och snabba beslut kan bli fel.
• Domstolarna prövar varje fall noggrant och oberoende, men ofta långsammare än en valrörelse.

Danmark prövar en egen väg. I oktober 2026 lade regeringen fram ett lagförslag om att det ska vara förbjudet att sprida realistiska digitala kopior av någons utseende, röst eller rörelser utan samtycke. Satir och parodi ska vara tillåtet, men inte om fejken kan vilseleda och orsaka allvarlig skada. Kulturministern har sagt att gränsen blir svår att dra och får prövas av domstolarna. Lagen ska gälla från 1 januari 2027, om Folketinget säger ja.[24]

Slutuppgift: ett förslag om deepfakes

Hur ska samhället hantera deepfakes? Välj en av frågorna, eller en egen som läraren godkänner, och ta ställning.

• Ska det vara förbjudet att sprida omärkta deepfakes av politiker de sista veckorna före ett val?
• Ska plattformarna ansvara för bluffannonser med deepfakes?
• Ska Sverige, som Danmark, ge alla en rätt till sitt eget ansikte och sin egen röst?
• Hur ska din kommun förbereda väljare och skolor inför riksdagsvalet 2030?

Redovisa på ett av två sätt:

• En debattartikel på 400–500 ord. Ta ställning redan i inledningen. Ge minst två argument med exempel ur verkligheten, bemöt det starkaste motargumentet och avsluta med ett konkret förslag.
• Ett förslag till regeringen eller kommunen på 400–500 ord. Beskriv problemet, föreslå två eller tre åtgärder och skriv vem som ska besluta om dem. Redovisa vilka som berörs och vad som kan gå fel, och avsluta med ditt ställningstagande.

Sex frågor att utgå från:

1. Aktörer. Vilka berörs, till exempel väljare, politiker, medier, plattformar och AI-företag?
2. Intressen. Vad vill var och en uppnå, och vad kan de förlora?
3. Värden. Vilka värden ställs mot varandra, till exempel yttrandefrihet, skydd för personer och fria val?
4. Argument. Vilka är de starkaste argumenten på varje sida, och vad bygger de på?
5. Konsekvenser. Vad händer för olika grupper, och vad kan gå fel?
6. Ställningstagande. Vad tycker du, och varför? Vilket motargument är svårast att bemöta?

Använd minst två källor och skriv vilka de är. Kontrollera läget, som ändras snabbt, och håll isär det som har hänt och det du tycker. Gör inga deepfakes, och använd påhittade personer om du behöver exempel.