Den äldsta källan

Historikerns frågor

En historiker kan inte fråga de döda, bara det som finns kvar: brev, protokoll, kartor, bilder och föremål. Det är källorna.

En primärkälla kommer från den tid som undersöks, till exempel ett domstolsprotokoll från 1600-talet. En sekundärkälla är skriven senare och bygger på andra källor, som en lärobok. Primär betyder inte sann, och sekundär betyder inte sämre.

Historiker skiljer också på hur en källa används. En berättande källa berättar om något som har hänt, och då frågar man om berättelsen stämmer. En kvarleva är ett spår av sin tid, och då frågar man vad den visar om tiden då den kom till. Samma brev kan vara båda: det berättar om en händelse, och språket och handstilen är spår av den som skrev.

En berättande källa prövas ofta med fyra frågor, de källkritiska kriterierna: äkthet, tid, beroende och tendens. Frågorna går att ställa till ett AI-svar också.

Ett AI-svar har ingen författare som har sett något och ingen tydlig källa. Det är källkritik utan källa. Två grepp hjälper:

• Dela upp svaret i påståenden och granska dem ett och ett mot riktiga källor. Varje påstående får ett av tre utfall: har stöd, säger något annat eller inte granskat än. Det sista betyder inte att uppgiften är fel, bara att du inte vet än.
• Gå i sidled, inte i en cirkel. Att fråga chatten ”Är du säker?” ger inget nytt belägg, eftersom samma modell räknar fram ett nytt svar ur samma underlag. Gå till andra källor, som i den laterala läsningen i kapitel 5.

Målet är inte att misstro allt, utan att kunna säga vilka skäl du har för tillit och vilka för tvekan.

Citat som aldrig sades

Citat flyttar. De är korta och lätta att minnas, så de hamnar hos fel person och kopieras sedan vidare. Ett citat är aldrig bättre än den äldsta källan bakom det.

Orden om bröd finns i filosofen Jean-Jacques Rousseaus självbiografi Bekännelser. Rousseau berättar att han hade stulit lite vin och ville ha bröd till. Då mindes han ”en stor prinsessa” som fick höra att bönderna inte hade något bröd och svarade: ”Låt dem äta brioche.”[2] Prinsessan har inget namn, och brioche är ett sött bröd, inte bakelser.

Berättelsen och livet möts aldrig. Rousseau skrev innan Marie Antoinette kom till Frankrike, och orden fick hennes namn ett halvsekel efter hennes död.[1] Varför fastnade de hos just henne? Bilden av en drottning som inte brydde sig om folket fanns redan, och ett citat som passar en bild vi redan har känns sant. Fråga därför också dig själv: varför vill jag att det här ska stämma?

Ebba i nian ska hålla en presentation om franska revolutionen.

Svaret garderar sig med ”ska ha”, men årtalet och situationen låter som fakta. Och ”Är du säker?” gav inget nytt belägg: många texter som bygger på varandra är fortfarande en enda källa.

En språkmodell räknar fram vad som brukar följa i texterna den har tränats på, och felciterade citat är vanliga. År 2021 prövade forskare från universitetet i Oxford och OpenAI språkmodeller med 817 frågor där myter och missuppfattningar får en del människor att svara fel. Den bästa modellen svarade sant på 58 procent av frågorna, människorna på 94 procent. De största modellerna var i regel minst sanningsenliga, vilket forskarna väntade sig om modellerna hade lärt sig de falska svaren ur texterna.[3]

Att låta en AI hitta källan är inte heller säkert. När forskare vid Columbia University i början av 2025 frågade åtta AI-söktjänster varifrån utdrag ur nyhetsartiklar kom, var svaren fel i mer än 60 procent av de 1 600 försöken.[4] Tjänsterna kan ha blivit bättre sedan dess, men kontrollen är fortfarande din.

Förfalskningar som avslöjades

En förfalskning görs för att se ut som en primärkälla. Den som avslöjar den letar efter anakronismer: ord, namn, material eller uppgifter som inte fanns när källan sägs vara gjord.

Den konstantinska donationen. Under medeltiden hänvisade påvar till ett dokument där kejsar Konstantin omkring år 315 gav påven makten över Rom och den västra delen av romarriket. År 1440 visade den italienske forskaren Lorenzo Valla att det inte kunde vara skrivet då. Han läste språket. Texten kallar romerska ämbetsmän för satraper, ett ord för ståthållare i det gamla Persien, och nämner Konstantinopel som en av kyrkans viktigaste städer, fast staden fick det namnet först år 330.[5] I dag tror forskarna att dokumentet skrevs på 700-talet.[6]

Valla var inte opartisk. Han arbetade för kung Alfonso av Aragonien, som låg i strid med påven.[7]

Som berättelse om Konstantin är donationen falsk, men som kvarleva är den äkta. Den visar att någon på 700-talet behövde ett gammalt dokument som gav påven makt.

Experten lurades av mängden material och av ett test som han aldrig såg. Källan fanns, men sa den det?

Ibland räcker materialet. Vinlandskartan såg ut att vara från 1400-talet och visa vikingarnas Vinland i Nordamerika, men i september 2021 meddelade Yale-universitetet att bläcket innehåller ett titanämne som började användas i bläck först på 1920-talet.[10]

AI i arkivet

AI gör det lättare både att tillverka ”källor” som ser gamla ut och att läsa de riktiga.

Bilder som ser gamla ut. I oktober 2024 berättade nyhetsbyrån AFP om AI-bilder som sprids som arkivfoton, till exempel från 1930-talets depression och Vietnamkriget. ”AI har orsakat en tsunami av falsk historia, särskilt bilder”, sa den nederländska historikern Jo Hedwig Teeuwisse, som avslöjar falska historiska påståenden.[11] Hur du granskar bilderna läser du i kapitel 6. För historikern är en AI-bild av 1930-talet ingen källa till 1930-talet, utan en kvarleva från 2020-talet.

Samtal med de döda. I januari 2023 kom en app där man kunde chatta med omkring 20 000 historiska personer.[12] Där fanns till exempel August Strindberg, Astrid Lindgren och Greta Garbo. Appen varnade själv för att svaren kanske inte var historiskt korrekta, och historikern Björn Lundberg vid Lunds universitet såg en risk i att användarna inte förstår att det är underhållning och inte fakta.[13] Det som ”Strindberg” skriver där räknas fram av en språkmodell i dag. Delar någon en skärmdump kan ett nytt påhittat citat börja vandra.

AI som läser handskrifter. Hösten 2023 släppte Riksarkivet AI-modellen The Swedish Lion I, som transkriberar svensk handskrift från 1600-, 1700- och 1800-talen. I genomsnitt blir omkring 95 procent av tecknen rätt.[14][15] Våren 2025 gjorde Riksarkivet på det sättet över en miljon handskrivna dokument sökbara, bland dem trolldomskommissionernas handlingar från 1600-talet. Den AI-tolkade texten visas bredvid bilden av originalet.[16]

Nu kan du söka på ett namn i stället för att bläddra igenom tusentals sidor. Men 95 procent rätt betyder ungefär ett fel på vart tjugonde tecken, och ett namn, ett årtal eller ett ”inte” kan bli fel. Tolkningen är en hjälp, och källan är originalet. Kontrollera mot bilden innan du citerar.

Kungliga biblioteket har gjort många svenska tidningar från 1645 till i dag sökbara i tjänsten Svenska tidningar, på tidningar.kb.se. De äldsta tidningarna kan du läsa fritt hemifrån.[17] Där ser du när ett citat dyker upp i svensk press och vem det tillskrevs då.

Slutuppgift: spåra ett påstående till den äldsta källan

Välj ett citat eller ett påstående om historien och spåra det så långt bakåt du kan.

• ”Galenskap är att göra samma sak om och om igen och vänta sig ett annat resultat.” Orden sägs ofta vara Albert Einsteins.
• ”Vikingarna hade horn på hjälmarna.”
• Ett påstående om din orts eller din skolas historia, som du kan söka på i Svenska tidningar.
• Ett citat eller påstående som du själv har stött på, till exempel i ett flöde eller ett AI-svar. Läraren godkänner det.

Gör så här:

1. Skriv ned påståendet exakt, och var och när du såg det.
2. Spåra bakåt. Sök på den exakta formuleringen inom citattecken, också på originalspråket. Använd gärna Svenska tidningar, Riksarkivets söktjänst och digitaliserade böcker, och pröva andra ord och äldre stavningar. Räkna inte träffar: sidor som kopierar varandra är en enda källa. Skriv upp varje steg: vem, när och var.
3. Pröva den äldsta källan med äkthet, tid, beroende och tendens. Är den en primärkälla?
4. Dela upp påståendet i delar, som vem, vad och när, och ge varje del ett av tre utfall: har stöd, säger något annat eller inte granskat än.
5. Dra en slutsats. Vad kan du säga nu, och vad är fortfarande osäkert? Ge skäl för tillit och skäl för tvekan, och fundera på varför påståendet har spridits. Går det inte att hitta före en viss tid är också det ett resultat.

Redovisa på ett av två sätt:

• En källkritisk analys på 400–600 ord, med spåret som en tidslinje och en lista över dina källor.
• En presentation på 3–4 minuter, där du visar spåret steg för steg med bilder av källorna.

Du behöver ingen AI-tjänst. Har du hittat påståendet i ett AI-svar är svaret startpunkten i spåret, inte en källa till det som hände.