Påstående för påstående

Så låter en säker text

I kapitel 5 läste du att ett påhittat svar kan låta lika säkert som ett riktigt. Här tittar du på hur det går till i språket.

I sakprosa visar skribenten hela tiden hur säker hen är. ”Studien visar” är säkrare än ”studien tyder på”, och ”kan” är försiktigare än ”är”. Det kallas modalitet. Försiktiga ord är inget svaghetstecken. En forskare som skriver ”tyder på” talar om precis hur starkt stödet är.

Här är två påhittade texter om samma sak.

Text A

Forskare är överens om att tonåringar behöver minst nio timmar sömn varje natt. Studier visar att den som sover mindre får 23 procent sämre betyg. Det är känt att mobilens blå ljus är huvudorsaken till att unga sover för lite.

Text B

En amerikansk förening för sömnmedicin rekommenderar att 13–18-åringar sover 8–10 timmar per dygn. Rekommendationen kom 2016, efter att 13 experter hade gått igenom 864 vetenskapliga artiklar om sömn och hälsa (Paruthi m.fl. 2016). Hur mycket sömnen påverkar betygen säger den inte.

Text B bygger på en verklig rekommendation.[1] Den låter mindre säker än text A, men den lovar mindre och visar mer: vem som kom fram till det, när och hur, och vad källan inte säger. Text A har fyra drag som får en text att låta säker.

En exakt siffra utan källa kallas falsk precision. Den låter uppmätt, men ingen kan säga av vem.

Orden avslöjar inte om något är sant. En AI kan skriva ”tyder på” utan att ha något belägg, och en forskare kan skriva ”visar” med goda skäl. Men orden visar hur mycket texten lovar. Ju mer den lovar, desto mer belägg behövs.

Hur ett svar är skrivet påverkar också den som läser. I en studie som publicerades i januari 2025 fick deltagare bedöma hur troligt det var att en språkmodell hade svarat rätt på kunskapsfrågor. De trodde att svaren var rätt oftare än de var. Längre förklaringar fick dem att lita ännu mer på svaren, fast svaren inte blev oftare rätt. När förklaringarna i stället fick osäkerhetsord som stämde med modellens egen beräkning av hur troligt svaret var, blev deltagarnas bedömningar bättre.[2]

Dela upp och granska

Ett AI-svar kan blanda rätt och fel i samma stycke, och du ser inte på texten vilket som är vilket. Därför räcker det inte att bedöma svaret som helhet. Dela upp det i påståenden och granska dem ett i taget. Skilj först på tre sorter:

• Sakpåståenden säger att något är på ett visst sätt: ett årtal, en siffra, vem som gjorde vad. De kan kontrolleras mot en källa.
• Hänvisningar, som ”enligt Språkrådet”, kontrollerar du genom att öppna källan och leta upp stället.
• Värderingar och råd, som ”det bästa är att”, går inte att slå upp. Fråga i stället vad de bygger på.

Varje sakpåstående får ett av tre utfall:

1. Har stöd. Du har läst källan, och den säger samma sak.
2. Säger något annat. Källan finns, men den säger något annat, mindre eller om något annat.
3. Inte granskat än. Du vet inte. Det betyder inte att påståendet är fel, bara att du inte kan skriva det som säkert.

Att fråga chatten ”Är du säker?” ger inget nytt belägg. Svaret kommer från samma modell, så frågan går i en cirkel tillbaka till samma text. Gå i stället i sidled, till andra källor.

En elev ställer en fråga om svenska språket och får det här svaret.

Citat, referat och källhänvisning

När du använder någon annans text kan du göra på tre sätt.

Ett citat lovar att någon har sagt eller skrivit exakt de orden. Ett referat lovar att innehållet stämmer. Att skriva av utan att ange källan är plagiat. När du refererar väljer du också ett verb, till exempel ”skriver”, ”menar”, ”hävdar” eller ”visar”. Verbet påverkar hur säkert det låter, så det är modalitet igen. ”Forskarna visar” lovar mer än ”forskarna menar”, och ”hävdar” kan låta som att du tvivlar.

Ett påhittat citat är allvarligt, eftersom det lägger ord i munnen på en riktig människa.

Enligt hans förklaring uppstod felen i sammanfattningar. En sammanfattning är ett slags referat, men ett AI-verktyg kan skriva in något som ser ut som ett citat. Den som för det vidare inom citattecken lovar att orden är exakta. Därför ska ett citat alltid kontrolleras i originalet.

Ibland är det upphovspersonen som blir fel. I maj 2025 fanns en bilaga med sommarboktips i tidningen Chicago Sun-Times. Tio av de femton böckerna fanns inte, fast författarna var riktiga. Isabel Allende stod till exempel som författare till en bok som hon aldrig har skrivit. Skribenten, som hade gjort listan åt ett annat företag, sa att han brukar kontrollera det som AI tar fram, men inte den här gången. Tidningen förklarade att bilagan inte hade gjorts eller godkänts av dess redaktion.[7]

En källhänvisning gör att läsaren kan kontrollera dig. I texten visar du var uppgiften kommer ifrån, till exempel ”enligt Språkrådet” eller inom parentes som i text B. Sist skriver du en källförteckning där varje källa går att hitta: vem, år om det finns, titel, var den är publicerad och, för en webbsida, när du läste den. Skolor använder lite olika system, så följ det som läraren säger. Så här kan två poster se ut:

• Paruthi, S. m.fl. (2016). Recommended Amount of Sleep for Pediatric Populations. Journal of Clinical Sleep Medicine 12(6), s. 785–786.
• Institutet för språk och folkminnen. Vad innebär det att ett ord finns med på Språkrådets nyordslista? www.isof.se, läst 15 oktober 2026.

En chatt är ingen källa för fakta. Den kan föreslå var du ska leta, men du hänvisar till källan som du själv har läst. Har du använt AI ska du redovisa det, som i kapitel 3.

Skriva med belägg

AI kan spara dig tid när du letar och läser. Men det du skriver ska bygga på något som du själv har sett. Skolverket skriver i sina råd till skolor att AI-texter kan vara övertygande men ändå innehålla fel.[8] Så här kan du arbeta:

1. Sök. Använd en sökmotor, biblioteket eller en AI som söker. Välj källor där det syns vem som står bakom.
2. Läs källan själv. Leta upp stället där det står. Det är ditt belägg.
3. Skriv med egna ord. Referera det mesta och citera bara när orden spelar roll.
4. Visa var det står, både i texten och i källförteckningen.
5. Redovisa AI-hjälpen på det sätt som läraren säger.

En AI kan också hjälpa dig att granska din egen text, om du ger den rätt jobb. Be den peka ut, inte rätta:

Här är min text: [klistra in]. Lista alla sakpåståenden som behöver en källa. Skriv inte om texten och rätta ingenting.

Sedan är det du som letar upp källorna. Det går lika bra med en överstrykningspenna.

Slutuppgift: faktagranska en AI-text

Nu gör du som en faktagranskare. Välj en text:

• Text A om sömn från början av fördjupningen.
• En påhittad AI-text som läraren ger dig.
• Ett eget AI-svar, om läraren säger att du får. Fråga skolans AI-tjänst om något ni arbetar med i svenska och be om ett svar med fakta. Skriv inget om dig själv.

Gör så här:

1. Dela upp texten i påståenden och numrera dem.
2. Granska varje sakpåstående mot minst en källa som du själv har läst, och skriv utfallet: har stöd, säger något annat eller inte granskat än.
3. Skriv en rättad version på 100–200 ord, med egna ord, minst ett citat och korrekta källhänvisningar. Det som du inte har kunnat kontrollera stryker du eller skriver försiktigt.
4. Reflektera kort. Vilket påstående lät säkrast, och höll det? Vad fick dig att lita på en källa eller tveka?

Redovisa på ett av två sätt:

• En skriftlig granskning på 400–600 ord: påståendena med utfall, den rättade versionen med källförteckning och reflektionen.
• En muntlig presentation på 3–4 minuter: visa texten, gå igenom tre påståenden med olika utfall, läs upp den rättade versionen och avsluta med reflektionen. Lämna in källförteckningen.

Du behöver ingen AI-tjänst för att göra uppgiften.