Från gruvan till molnet

Molnet har en adress

I kapitel 11 följde du resurserna bakom ett AI-svar, från tillverkningen till skroten. Varje led i den kedjan finns någonstans på jorden.

Kedjan har knutpunkter, ställen som nästan allt måste passera. Spruce Pine är en. Taiwan är en annan: mer än 90 procent av världens mest avancerade chip tillverkas av ett enda företag där, TSMC.[2] Den maskin som ritar de minsta kretsarna, med extremt ultraviolett ljus, tillverkas bara av ett företag i världen, ASML i Nederländerna.[3] Knutpunkter gör kedjan effektiv, men också sårbar. En orkan, en jordbävning eller ett politiskt beslut på ett enda ställe kan märkas i hela världen.

Ur marken

Ett datacenter är fullt av metall: koppar i kablarna, litium och kobolt i batterier och sällsynta jordartsmetaller i magneterna i hårddiskar och fläktar. Metaller som industrin behöver, men där tillgången är osäker, kallas kritiska råvaror. Ofta är osäkerheten geografisk: metallen bryts eller förädlas, alltså renas, i några få länder.

Ta kobolt. År 2025 kom omkring 73 procent av all kobolt som bröts i världen från Kongo-Kinshasa, och 14 procent från Indonesien.[4] En del av kobolten i Kongo-Kinshasa bryts för hand i små gruvor. År 2016 rapporterade Amnesty International att barn ned till sju års ålder arbetade i sådana gruvor.[5] När så mycket kommer från ett land blir landets beslut viktiga för hela världen. I februari 2025 stoppade Kongo-Kinshasa tillfälligt exporten, och i oktober 2025 ersattes stoppet med kvoter, gränser för hur mycket som får säljas utomlands.[4]

Förädlingen är ännu mer samlad. Av 20 mineraler som är viktiga för energi och teknik förädlar Kina mest av 19, i genomsnitt omkring 70 procent av världens förädling. Av de sällsynta jordartsmetallerna till magneter bröts omkring 60 procent i Kina 2024, men omkring 91 procent förädlades där.[6]

Därför kan råvaror bli en maktfråga. Gallium och germanium används när vissa chip tillverkas, och sedan den 1 augusti 2023 krävs tillstånd från den kinesiska staten för att exportera dem.[7] I december 2024 förbjöd Kina exporten till USA, direkt efter att USA hade skärpt sina regler för export av avancerade chip till Kina. I november 2025 pausades förbudet till november 2026, men kravet på tillstånd finns kvar.[8] Kartan över AI:s råvaror följer alltså berggrunden, men också var industrin finns och vad regeringar bestämmer.

Var byggs datacentren?

Ett datacenter kan i princip ligga var som helst där det finns el och internet. Ändå hamnar de på vissa platser. Skälen kallas lokaliseringsfaktorer. För datacenter brukar de här väga tyngst:

• El: mycket el, billig och helst fossilfri, och plats i elnätet.
• Kyla och vatten: ett kallt klimat gör kylningen billigare, och vattenkylning kräver vatten.
• Fiber: snabba förbindelser och närhet till användarna.
• Mark och politik: stora tomter, en kommun som säger ja, låga skatter och liten risk för naturkatastrofer.

Sverige har lockat datacenter länge. I juni 2013 öppnade Facebook, som i dag heter Meta, sitt första datacenter utanför USA i Luleå. Det kyls med kall uteluft och drivs med vattenkraft från trakten.[9] I december 2018 öppnade Amazon tre datacenter i Västerås, Eskilstuna och Katrineholm, väster och sydväst om Stockholm.[10] Microsoft har datacenter i Gävle, Sandviken och Staffanstorp. I juni 2024 sa företaget att det skulle investera 33,7 miljarder kronor i Sverige och installera mer än 20 000 avancerade chip för AI där.[11]

Nu planeras ännu större datacenter för AI. I juni 2025 berättade investeringsbolaget Brookfield att det vill satsa upp till 95 miljarder kronor på ett AI-datacenter i Strängnäs.[12] I februari 2026 meddelade amerikanska EdgeConneX att det vill bygga ett datacenter i Skellefteå. Hur stort det blir och hur många jobb det ger var då oklart.[13] Vid Narvik i Norge planeras ett datacenter åt OpenAI som ska drivas med vattenkraft och ha 100 000 AI-chip i slutet av 2026.[14] Ser du mönstret? Datacenter som behöver mest el och kyla söker sig norrut, nära vattenkraften. Andra ligger närmare städerna och användarna.

I Irland har det byggts så många datacenter att de 2025 använde 23 procent av all el som mättes i landet. År 2015 var andelen 5 procent.[15]

Vatten är alltså en lokal fråga. Samma kylsystem kan vara ett litet problem vid en stor älv i Norrland och ett stort problem där det är torka.

Människorna i kedjan

AI-modeller tränas också med hjälp av människor. Vid dataannotering märker människor upp bilder och texter och bedömer vilka svar som är bra. Vid innehållsgranskning sorterar de bort våld, övergrepp och hat. Arbetet kallas ibland klickarbete. Det görs vid en dator och kan hamna nästan var som helst i världen.

I kapitel 0 läste du om arbetare i Kenya som märkte upp otäckt innehåll åt ett företag som OpenAI anlitade. Företaget, Sama, hade anställda i Kenya, Uganda och Indien. Arbetarna fick behålla omkring 1,32–2 dollar i timmen. OpenAI betalade Sama 12,50 dollar i timmen per arbetare, och enligt Sama täckte det alla kostnader. Sama beskrev sig som ett etiskt AI-företag som har hjälpt mer än 50 000 människor ur fattigdom.[17]

I Filippinerna har minst 10 000 människor arbetat via plattformen Remotasks, som ägs av amerikanska Scale AI, enligt tidigare anställda. Av 36 som tidningen The Washington Post intervjuade 2023 sa 34 att betalningar hade försenats, minskats eller strukits, och många tjänade ofta under landets minimilön. Företaget svarade att förseningar är mycket ovanliga.[18]

Sedan dess har arbetarna organiserat sig. Den 1 maj 2023 röstade omkring 150 arbetare i Nairobi för att bilda ett fackförbund för innehållsgranskare i Afrika. De hade arbetat åt underleverantörer till Meta, OpenAI och Tiktoks ägare Bytedance.[19] Omkring 185 innehållsgranskare som sades upp från Sama 2023 stämde bland andra Sama och Meta, vars plattform Facebook de hade granskat. Meta hävdade att ett utländskt företag inte kan stämmas i Kenya, men i september 2024 slog en högre domstol fast att det kan det. Själva tvisten var då inte avgjord.[20]

Företagen och en del arbetare framhåller att jobben ger inkomster där det är svårt att få arbete. Kritikerna menar att lönerna är låga jämfört med vad AI-företagen tjänar, och att arbetet kan skada den som gör det. Historiefördjupningen till kapitel 0, Människan i maskinen, kallar dataarbetarna för dagens människor i lådan.

Vem får nyttan, vem får kostnaden?

Hållbar utveckling brukar beskrivas som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Definitionen kommer från Brundtlandrapporten, Vår gemensamma framtid, från 1987, och begreppet brukar delas in i tre dimensioner.[21]

• Ekologisk: natur, klimat, vatten och mark.
• Social: människors hälsa, rättigheter och villkor.
• Ekonomisk: jobb, inkomster och resurser som räcker i längden.

Med dimensionerna kan du granska hela kedjan. Då syns ett geografiskt mönster: nyttan och kostnaden hamnar ofta på olika platser. Du kan ställa frågan i Sverige, medan kobolten kommer från Kongo-Kinshasa, chippet från Taiwan och granskningen från Nairobi. Men mönstret är inte enkelt. Ett datacenter kan ge en ort jobb, skatteintäkter och spillvärme, alltså överbliven värme från servrarna, till fjärrvärmen. Samtidigt ökar efterfrågan på el i hela regionen.

Slutuppgift: var ska datacentret ligga?

Ett AI-företag vill bygga ett stort datacenter och har tre platser kvar. Gör en lokaliseringsanalys: vilken plats är bäst för företaget, för människorna och för miljön?

Gör så här:

1. Jämför platserna med lokaliseringsfaktorerna. Vad talar för och emot varje plats, sett från företaget?
2. Analysera följderna för människor och miljö med hållbar utvecklings tre dimensioner. Vem får nyttan och vem får kostnaden, på orten, i landet och i världen?
3. Rita en karta eller skiss över platsen du väljer, med datacentret, elen, vattnet, bostäderna och vart spillvärmen kan ta vägen.
4. Rekommendera en plats. Motivera valet, skriv vilka villkor du skulle ställa och bemöt minst ett motargument.

Redovisa på ett av två sätt. Läraren säger vilket.

• En skriftlig rapport på 400–600 ord, med kartan eller skissen.
• En muntlig dragning på 3–4 minuter för företagets styrelse eller kommunens politiker, med kartan eller skissen som bild.