Fyrtio minuter om dagen låter inte mycket. Men på ett år blir det över 240 timmar, drygt tio dygn. Flödet är fullt av sådana tal: hur mycket som laddas upp, vad din tid är värd, hur snabbt ett klipp sprids och hur stor skillnad en ändring gör. Den som kan räkna på dem kan genomskåda påståenden om sociala medier. Här räknar du.
Stora tal
I kapitel 2 stod det att det varje dag laddas upp fler klipp än någon hinner se på ett helt liv. Stämmer det? År 2019 berättade YouTube att det laddades upp mer än 500 timmar video i minuten.[1] Byt enhet ett steg i taget.
| Tid | Uträkning | Timmar video |
|---|---|---|
| En minut | – | 500 |
| En timme | 500 · 60 | 30 000 |
| Ett dygn | 30 000 · 24 | 720 000 |
| Ett år | 720 000 · 365 | 262 800 000 |
YouTubes siffra från 2019, räknad med 365 dagar på ett år.
Ett liv på 80 år är 80 · 365 · 24 = 700 800 timmar. Redan 2019 laddades det alltså upp mer video på ett dygn än någon hinner se på 80 år, även om hen tittade dygnet runt.
Stora tal blir lättare att jämföra i : 720 000 = 7,2 · 10⁵ och 262 800 000 ≈ 2,6 · 10⁸. Dela årets timmar med antalet timmar på ett år, 8 760, så får du 30 000 år video. Varje år.
Nyare siffror räknar videor. I april 2025 skrev YouTube att det i genomsnitt laddas upp över 20 miljoner videor om dagen.[2] Det är 2 · 10⁷, eller drygt 230 i sekunden, eftersom ett dygn har 86 400 sekunder.
Räkna om tiden
Räkna med 20 miljoner videor om dygnet och 365 dagar på ett år, och skriv ut enheterna. Vill du kan du också räkna på en egen tid, som du inte behöver visa för någon.
Vad är en timme värd?
Appen är gratis, men i kapitlet såg du att Meta får nästan alla sina intäkter från annonser. Vad är en timme av din tid värd för företaget? Ingen vet exakt, men du kan uppskatta det.
Meta redovisar . Under andra kvartalet 2026, april till juni, var den 16,86 dollar. Som användare räknas alla som har använt Facebook, Instagram, Messenger eller WhatsApp under dagen, och i juni 2026 var de i genomsnitt 3,60 miljarder om dagen.[3]
Kontrollera att siffrorna hänger ihop: 16,86 · 3,60 · 10⁹ ≈ 6,07 · 10¹⁰ dollar, omkring 60,7 miljarder. Metas intäkter under kvartalet var 60,8 miljarder dollar, så det är rimligt.[3]
Sedan behöver du antaganden. Skriv alltid ut dem:
- Kvartalet hade 91 dagar: 16,86/91 ≈ 0,185 dollar per användare och dag.
- En dollar är ungefär 10 kronor. Kursen ändras, så det är avrundat: omkring 1,85 kronor per dag.
- Användaren är i Metas appar en timme om dagen. Då är en timme värd omkring 1,85 kronor.
Det tredje antagandet ändrar svaret mest.
| Tid i apparna per dag | Uträkning | Intäkt per timme |
|---|---|---|
| 15 minuter | 1,85/0,25 | 7,40 kr |
| 30 minuter | 1,85/0,5 | 3,70 kr |
| 1 timme | 1,85/1 | 1,85 kr |
| 2 timmar | 1,85/2 | 0,93 kr |
Räknat med 1,85 kronor per användare och dag, avrundat till hela ören.
Med dubbelt så lång tid halveras värdet per timme, om intäkten per dag är densamma. Men den som stannar längre ser fler annonser, så i verkligheten ändras intäkten också. Intäkt är inte heller vinst, och ett genomsnitt för hela världen säger inget säkert om just dig.
Medelvärde och median
Tänk dig att appen Klipp skriver att användarna i genomsnitt är inne 67 minuter om dagen. Är en vanlig användare då inne ungefär en timme? Här är 15 påhittade användares minuter en viss dag, i storleksordning:
10, 15, 20, 25, 30, 30, 35, 40, 45, 50, 60, 70, 90, 180, 300
Medelvärdet är summan delad med antalet: 1 000/15 ≈ 67 minuter. är det mittersta värdet, här det åttonde: 40 minuter. Elva av de femton var inne kortare tid än medelvärdet. Två storanvändare drar upp medelvärdet. Hade den som var inne 300 minuter varit inne 120, skulle medelvärdet sjunka till omkring 55 minuter, men medianen vara kvar på 40.
De flesta ligger till vänster, och några få bildar en lång svans.
Påhittade data, grupperade efter minuter.
Samma mönster finns i forskningen. En studie från juli 2026 undersökte inlägg från källor som forskarna bedömde som opålitliga, på Facebook och Instagram hösten 2020. En genomsnittlig användare såg ganska lite av dem, men de var mycket ojämnt fördelade.[4] För Facebookanvändaren i mitten, medianen, kom 1,1 procent av flödet från sådana källor, men 23 procent av användarna, omkring 53 miljoner konton, fick nästan 80 procent av allt sådant innehåll.[5]
Räkna med 80 procent: de övriga 77 procenten av användarna fick då 20 procent. Per procent av användarna blir det 80/23 ≈ 3,5 mot 20/77 ≈ 0,26, ungefär 13 gånger så mycket. En forskare som kommenterade studien menar att de lugnande genomsnitten döljer hur ojämnt det är fördelat.[5] Båda bilderna stämmer: medianen beskriver den typiska användaren och fördelningen de mest utsatta.
När säger medianen mer än medelvärdet?
Viralt
Ett klipp delas först av 100 personer. För varje delning delar i genomsnitt 3 nya personer det vidare, så antalet nya delningar multipliceras med 3 i varje steg. Talet 3 är spridningens , och efter n steg blir det 100 · 3ⁿ nya delningar. När något växer med samma förändringsfaktor i varje steg kallas det .
| Steg | Förändringsfaktor 3 | Förändringsfaktor 1,5 | Förändringsfaktor 0,8 |
|---|---|---|---|
| Steg 0 | 100 | 100 | 100 |
| Steg 1 | 300 | 150 | 80 |
| Steg 2 | 900 | 225 | 64 |
| Steg 3 | 2 700 | 338 | 51 |
| Steg 5 | 24 300 | 759 | 33 |
| Steg 10 | 5 904 900 | 5 767 | 11 |
Påhittade spridningar, avrundade till hela delningar.
Med förändringsfaktorn 3 blir det nästan sex miljoner nya delningar i steg 10, och i steg 11 fler än det bor människor i Sverige. Så går det aldrig i verkligheten. Ju fler som redan har sett klippet, desto färre nya finns att nå, och många får det från flera håll. Förändringsfaktorn sjunker, till sist under 1. Då krymper spridningen, som i tabellens sista kolumn, och kurvan över alla som har delat planar ut.
Plattformarna kan också ändra förändringsfaktorn. I april 2020 begränsade WhatsApp meddelanden som redan hade skickats vidare i många led, så att de bara kunde skickas vidare till en chatt i taget i stället för fem. Enligt WhatsApp själva minskade antalet sådana meddelanden med 70 procent.[6]
Med procent fungerar det likadant: ett konto som får 20 procent fler följare i veckan har förändringsfaktorn 1,2. Minskar följarna först med 20 procent och ökar sedan med 20 procent, blir det 0,8 · 1,2 = 0,96, alltså 4 procent färre än från början.
Experiment i flödet
Hur vet en plattform om en ändring gör användarna mer aktiva? Att jämföra före och efter räcker inte, för annat kan ha ändrats samtidigt, som ett lov eller en stor nyhet. I stället gör man ett : användarna lottas till två grupper. Grupp A får appen som förut och är kontrollgrupp, så den visar vad som hade hänt utan ändringen. Grupp B får ändringen. Med lottning blir stora grupper i genomsnitt lika i allt annat, och då beror en skillnad troligen på ändringen. Det är ett . Utan lottning får du bara ett samband: de som själva väljer ett lugnare flöde kan redan från början vara mindre aktiva.
Vad experimentet säger om demokratin tar samhällskunskap upp. Deltagarnas tid jämfördes med en genomsnittlig amerikansk användare. På Facebook var de med det vanliga flödet inne 73 procent mer än genomsnittet och de med flödet i tidsordning 37 procent mer.[7]
Hur mycket mindre tid var gruppen med flödet i tidsordning inne än gruppen med det vanliga?
Samma sak gäller inläggen från opålitliga källor. På Facebook ökade de med 68,8 procent i flödet i tidsordning. I det vanliga flödet var de i genomsnitt 2,6 procent av alla inlägg.[7] Eftersom 2,6 · 1,688 ≈ 4,4 steg andelen med ungefär 1,8 procentenheter. Rubriken ”69 procent mer opålitligt innehåll” är sann, men ”från knappt 3 till drygt 4 inlägg av 100” ger en annan bild.
Samband eller orsak?
Vilka påståenden kan visa en orsak, och vilka visar bara att två saker brukar följas åt?
De som har aviseringar påslagna öppnar appen oftare än de som har stängt av dem.
Hälften av användarna lottades till en ny delningsknapp, och de delade fler klipp än de andra.
Elever som tittar på klipp sent på kvällen sover i genomsnitt kortare tid.
Räkna på ett A/B-test
Den påhittade appen Klipp prövar en påminnelse, ”Dags för en paus?”, efter 20 minuter. 10 000 användare lottas till två lika stora grupper, och bara grupp B får påminnelsen. Efter en månad var grupp A inne 48 minuter om dagen i genomsnitt och grupp B 42 minuter. I en enkät svarade 55 procent i grupp A och 63 procent i grupp B att tiden i appen var värd det.
Slutuppgift: räkna på tiden eller granska en nyhet
Välj en av två former, om inte läraren bestämmer.
A. Tid i siffror. Skriv en matematisk rapport om tid i appar, med färdiga data från läraren, påhittade data eller frivilliga och anonyma klassdata. Ingen behöver redovisa sin egen tid. Rapporten ska innehålla:
- Omräkningar från minuter per dag till timmar och dygn per år och till andel av den vakna tiden.
- Lägesmått: medelvärde och median, ett diagram och vilket mått som säger mest.
- En modell: ett värde per timme eller en spridning med förändringsfaktor.
- Antaganden och slutsatser: hur svaret ändras när du ändrar ett antagande, och vad siffrorna visar och inte visar.
B. Granska siffrorna i en nyhet eller rapport om sociala medier som har minst tre siffror. Läraren kan ge dig en. Granska procent och procentenheter, medelvärde och median, samband och orsak, och vem som har tagit fram siffrorna. Räkna om minst två siffror själv, till exempel till antal eller till en annan enhet, och skriv vad siffrorna visar och inte visar.
Redovisa på ett av två sätt. Läraren säger vilket.
- En skriftlig rapport eller granskning på 1–2 sidor, med uträkningarna.
- En affisch med de viktigaste uträkningarna, som du redovisar muntligt i 3–4 minuter.
Planera din rapport eller granskning
Skriv stödord här medan du arbetar. Själva rapporten, granskningen eller affischen gör du sedan på det sätt som läraren säger.
Tre saker att ta med
Stora tal blir begripliga när du byter enhet och jämför med något du känner, som ett dygn eller ett liv. En uppskattning är aldrig bättre än antagandena, så skriv ut dem.
Ett medelvärde kan dras upp av några få, och procent beror på vad de räknas på. Fråga efter medianen, nämnaren och procentenheterna.
Spridning med samma förändringsfaktor växer snabbt men tar alltid stopp. Vad en ändring orsakar kan bara ett experiment visa, där slumpen har bestämt grupperna.
Dina svar sparas bara i den här webbläsaren. Ladda ned dem eller skriv ut kapitlet om du vill ha dem kvar.
Kapitel 2 i fler ämnen
- SamhällskunskapDin tid till salu
Vem tjänar på din uppmärksamhet, och vem ska bestämma över flödet där allt fler får sina nyheter?
Två till tre lektioner · Slutuppgift: granskning av en app eller debattartikel - MatematikFlödet i siffror
Vad är en timme av din tid värd för en app, och vad visar siffrorna om sociala medier egentligen?
Två till tre lektioner · Slutuppgift: rapport om tid i siffror eller granskning av siffrorna i en nyhet
Ord på sidan
- Grundpotensform
- Ett sätt att skriva stora och små tal med en tiopotens, till exempel 720 000 = 7,2 · 10⁵. Talet före tiopotensen är minst 1 och mindre än 10.
- Intäkt per användare
- Ett företags intäkter under en period delat med antalet användare. Meta kallar sitt mått ARPP, average revenue per person.
- Median
- Det mittersta värdet när alla värden står i storleksordning. Med ett jämnt antal värden är medianen medelvärdet av de två mittersta.
- Förändringsfaktor
- Talet du multiplicerar med vid varje förändring. En ökning med 20 procent ger förändringsfaktorn 1,2, och en minskning med 20 procent ger 0,8.
- Exponentiell tillväxt
- När något växer med samma förändringsfaktor i varje steg, så att ökningen blir större och större.
- A/B-test
- Ett experiment där användare lottas till två grupper. Grupp A får det gamla och är kontrollgrupp, grupp B får en ändring, och sedan jämför man grupperna.
- Orsakssamband
- När en sak faktiskt leder till en annan. Att två saker brukar följas åt är ett samband, men inte alltid ett orsakssamband.
För lärare
Lektionsstart i Rummet · cirka 15 min
Vad en timme av din tid är värd för Meta, medelvärde och median i en påhittad app, spridning som alltid tar stopp, ”69 procent mer” som blir drygt 4 av 100 och en fråga i Fyra hörn om hur rubriker ska skriva siffror.
Visa storbilden på projektorn och stega med piltangenterna eller en clicker. Det du kan säga står i lärarpanelen. Eleverna ansluter med en kod och svarar på mobilen eller datorn, utan konto.
Starta lektionen i RummetSyfte
Eleven ska kunna räkna om stora tal och skriva dem i grundpotensform, göra en uppskattning med tydliga antaganden och pröva hur svaret ändras, tolka medelvärde och median i en sned fördelning, räkna med förändringsfaktor, skilja procent från procentenheter och förklara varför ett experiment med lottade grupper kan visa ett orsakssamband. Fördjupningen bygger på kapitel 2.
Centralt innehåll
Fördjupningen hör till de delar av kursplanen i matematik för åk 7–9 i Lgr22 som handlar om taluppfattning (grundpotensform och rimlighetsbedömning), samband och förändring (procent, förändringsfaktor och exponentiell förändring), sannolikhet och statistik (lägesmått och diagram) och problemlösning (att formulera frågor och använda och värdera enkla modeller). Formuleringarna är inte kontrollerade här, så läs Skolverkets kursplan innan du kopplar slutuppgiften till betygskriterierna.
I gymnasiet passar fördjupningen i matematik på nivå 1, särskilt i delarna om procent och förändringsfaktor, exponentiella modeller och statistik. Jämför med det centrala innehållet i ämnesplanen.
Upplägg, tre lektioner
Lektion 1. Ingressen, Stora tal med uppgiften och Vad är en timme värd? Låt grupper ändra var sitt antagande och jämföra svaren.
Lektion 2. Medelvärde och median med snabbkollen, och Viralt. Rita gärna spridningen med förändringsfaktorerna 3 och 0,8 i ett kalkylprogram.
Lektion 3. Experiment i flödet med snabbkollen, sorteringen och A/B-testet. Start på slutuppgiften, som redovisas en senare lektion eller lämnas in.
Anpassningar
- Mer stöd. Ge färdiga tabeller där eleven fyller i ett steg i taget, med miniräknare. I form A kan eleven få ett färdigt dataset och räkna medelvärde, median och en omräkning.
- Mer utmaning. Låt eleven bygga en spridningsmodell i ett kalkylprogram där förändringsfaktorn sjunker när färre nya finns kvar, eller rita ett lådagram. Hur stor del av all tid i Klipp står de två största användarna för? (480/1 000 = 48 procent.)
- Gymnasiet. Skriv spridningen som en exponentialfunktion, y = 100 · 3ˣ, och räkna ut när kontot med förändringsfaktorn 1,2 har fördubblats: 1,2ˣ = 2 ger x = lg 2/lg 1,2 ≈ 3,8 veckor.
Praktiskt och tryggt
- Ingen elev ska behöva visa sin skärmtid, sina appar eller sitt flöde. Uppgifterna fungerar med påhittade tider, och den som vill kan räkna på sin egen tid utan att visa den.
- Data om elevernas användning samlas bara in frivilligt och anonymt, till exempel på lappar utan namn, och redovisas bara för hela gruppen. Färdiga eller påhittade data finns alltid som alternativ.
- Värdera inte hur mycket någon scrollar. Frågan är vem som styr flödet och vem som tjänar på tiden. Om samtalet kommer in på mående, påminn om elevhälsan och BRIS på 116 111.
Om faktauppgifterna
- YouTube. 500 timmar i minuten är YouTubes besked i maj 2019. Siffran 20 miljoner videor om dagen gäller mars 2025.
- Meta. ARPP är intäkterna för Metas appar under kvartalet delat med medelvärdet av antalet dagliga användare i kvartalets början och slut. Antalet användare är enligt Meta en uppskattning med felmarginal, och totalintäkterna innehåller också Reality Labs, så kontrollen blir inte exakt.
- Studien från 2026. Bergeron-Boutin m.fl. i Science Advances, slutet av juli 2026, i samarbete med forskare på Meta. Siffrorna 1,1 procent, 23 procent och 53 miljoner är kontrollerade i återgivningar (The Conversation, AdNews), inte i artikeln.
- WhatsApp. Gränsen infördes 7 april 2020 och gäller meddelanden som har skickats vidare i fler än fem led.
- Experimentet 2020. Ungefär 24 september–23 december 2020. Siffrorna 73, 37, 68,8 och 2,6 procent gäller Facebook och är kontrollerade i sökträffar som återger artikeln. Brevet från Bagchi m.fl. publicerades i Science 26 september 2024 och gällde 63 tillfälliga ändringar från början av november 2020.
Kopplingar
Kapitel 2 har Metas annonsintäkter, YouTubes enkäter och uppgiften Om du byggde appen. I paketet Tid och pengar undersöker samhällskunskap uppmärksamheten som vara, reklammarknaden och vem som bestämmer över flödet. Nästa ord är en sannolikhet har sannolikhet och simulering, och Räkna vem som syns grunderna i procent, procentenheter och små urval. Värdet per timme kan jämföras med Metas prenumeration utan annonser i Privatlivets gränser.
Källor
- Tubefilter (7 maj 2019). More Than 500 Hours Of Content Are Now Being Uploaded To YouTube Every Minute. Om YouTubes besked vid presstillfällen våren 2019. www.tubefilter.com/2019/05/07/number-hours-video-uploaded-to-youtube-per-minute
- YouTube Official Blog (april 2025). Inlägget om YouTubes 20-årsdag, med uppgiften att det i genomsnitt laddas upp över 20 miljoner videor om dagen. blog.youtube/news-and-events/happy-birthday-youtube-20
- Meta Platforms (2026). Kvartalsrapport 10-Q, andra kvartalet 2026: intäkter 60,8 miljarder dollar, intäkt per användare (ARPP) 16,86 dollar och 3,60 miljarder dagliga användare i juni 2026. www.sec.gov/Archives/edgar/data/0001326801/000162828026050705/meta-20260630.htm
- Bergeron-Boutin, O. m.fl. (juli 2026). Untrustworthy sources on Facebook and Instagram in 2020: Concentrated exposure but no attitudinal effects. Science Advances. Sammanfattning hos Network Science Institute. www.networkscienceinstitute.org/publications/untrustworthy-sources-on-facebook-and-instagram-in-2020-concentrated-exposure-but-no-attitudinal-effects
- University of Technology Sydney (juli 2026). Meta-backed research finds exposure to untrustworthy social media is rare. The fine print is less reassuring. Publicerad i The Conversation. www.uts.edu.au/news/2026/07/metabacked-research-finds-exposure-to-untrustworthy-social-media-is-rare.-the-fine-print-is-less-reassuring
- TechCrunch (27 april 2020). WhatsApp’s new limit cuts virality of ’highly forwarded’ messages by 70%. techcrunch.com/2020/04/27/whatsapps-new-limit-cuts-virality-of-highly-forwarded-messages-by-70
- Guess, A. M. m.fl. (27 juli 2023). How do social media feed algorithms affect attitudes and behavior in an election campaign? Science 381(6656), 398–404. www.science.org/doi/10.1126/science.abp9364
- Bagchi m.fl. (september 2024). Social media algorithms can curb misinformation, but do they? arXiv 2409.18393. Kritiken publicerades också som brev i Science 26 september 2024. arxiv.org/abs/2409.18393
- Jackson, D. (1 oktober 2024). We know a little about Meta’s ”break glass” measures. We should know more. Tech Policy Press. Om brevet i Science 26 september 2024 och svaret från forskarna bakom studien. techpolicy.press/we-know-a-little-about-metas-break-glass-measures-we-should-know-more
Hur kan appen visa det du vill se innan du vet det själv?